SVENSKA MINIGRISFÖRENINGEN

- FÖR MINIGRISENS BÄSTA!

Här kommer vi att ta upp sjukdomar som kan drabba minigrisar.

 

MAGSÅR

Magsår hos gris är en vanligt förekommande sjukdom utbredd över hela världen,( Friendship 1999.) I en studio av Morales et al, (2008, )undersöktes 250 grisar som inte uppvisat några symtom på magsår, det visade sej att 79,0 procent av grisarna hade sårbildning och inflammation.

I den svenska studie som Katarina Karlsson och Malin Cerne gjorde under 2008. Undersökte dom magsäckar från 3858 grisar slaktade under en vecka. Antalet gjorde 20% av grisarna som slaktades på det slakteriet den veckan. Av dom 3858 magsäckar som de studerade hade hälften någon form av förändring. Nästan 12% av grisarna hade sår, ärrvävnad och förträngningar i magsäcken i den omfattning att de bör ha påverkat deras välfärd och produktivitet. Förekomsten av magsår är enligt många studier till stor del relaterat till utfodringen. En dansk studie från 2006 visar att det är mycket svårt att  diagnostisera magsår hos levande grisar.

400 suggor från besättningar med hög förekomst av magsår ingick i en studie. Av dom visade det sig att 95-98% hade förändringar varav cirka hälften hade allvarliga skador. Trots det kunde kliniska symtom inte registreras ett fåtal dagar före slakt. 

Magdalena Jacobson (SLU) skriver att magsår hos grisar beror på fodrets struktur och sammansättning. Magsår beror på att magsyra som skadar magsäcken. Magsår uppstår oftast där matstrupen mynnar ut i magsäcken. Flera riskfaktorer för att utveckla magsår finns beskrivna:

Svält eller fasta, lång tid mellan utfodringarna, pelleterat och finmalet foder, och fodrets sammansättning. Havre och korn minskar risken, majs och vete ökar risken. Troligen förstörs PH gradienten och magsäckens innehåll är allt för lättflytande. Stress och utsöndring av vissa stresshormoner har däremot inte påvisats som riskfaktorer. Jensen et al (1996). Även( Amory och pearce 2000 )påtalar fodret som en viktig faktor för uppkomsten av magsår. Simonsson och Björklund (1977) samt (Mahan et al 1966, )(Hedde  et al 1985, ) (Wondra et al 1995a )påvisar att ett finmalet eller pelletrerat foder ökar frekvensen av magsår jämfört med grövre foderblandning. 

 

SELEN OCH VITAMIN E

Svenska jordar innehåller lite selen, därför är det viktigt att tillföra selen tillsammans med E vitamin till sina djur. Celler som befinner sej i snabb delningstakt är extra kännsliga, te.x muskelceller hos unga, snabbt växande grisar. Beroende på vilka organsystem som drabbas beskrivs flera olika: MHD som drabbar hjärtat. Någon gång ses svaghet och vinglighet, men oftast hittas grisarna utan föregående symtom. 

Microangiopati 

Vid NMD drabbas framför allt de stora musklerna i bakbenen, grisarna får svårt att resa sej och  blir "hundsittande".

Hepatosis dietika 

E vitamin brist kan ge sämre immunförsvar.

E vitamin som tillsätts i fodret, är kännsligt för olämplig lagring, värme och solljus. Därför kan nivåerna i fodret minska under lagring.

 

SPOLMASK

Den vanligaste innälvsparasiten hos grisar är spolmasken, men även knutmask, piskmask, trådmask samt den röda magmasken förekommer hos svenska grisar. Spolmaskens ägg har en extremt bra överlevnadsförmåga. Exempel på avmaskningsmedel är Axilur, Ivomec. 

 

FETMA 

Fetma är tyvärr minigrisens vanligaste sjukdom. Är den för tjock påfrestas hjärtat, leder och rygg. Ofta bidrar  pelletrerat foder till fetma då de är framställda för att tillgodose högproducerande produktionsvin. Därför är Kornkross, havrekross samt hel havre och hel korn för att stimulera fodersök, mättnad och sysselsättning samt motverka magsår. Hö och halm är viktigt för grisens maghälsa. Sommartid är det viktigt för minigrisen att få möjlighet att ha tillgång till ett bra gräsbete där de kan täcka stora delar av sitt näringsbehov samt äta upp sej inför vintern.

 

SKABB

Svinskabb är en ganska vanlig åkomma hos våra minigrisar, som även kan smittas av skabbrävar. Skabb kan ligga latent och utlösas vid stress eller miljöombyte. Skabb är små spindeldjur som lever i borrade gångar djupt nere i huden. Tydliga tecken på skabb är klåda och irritation. Man kan se grå skrovliga och brunröda hudförändringar kring öronen, pannan och insidan på låren. Skabb är ingen svår sjukdom att bota. Veterinär kan ge en Ivomec injektion eller så badas/duschas dom i ett speciellt preparat (Sebasil) Sebasil är att föredra då grisen redan efter ett dygn bör vara smittfri. Tala med din veterinär. Skabb är plågsamt för grisen.  Skabben smittar inte till människor så att människor FÅR skabb, däremot kan människan få symtom så kallad skenskabb.

 

RÖDSJUKA

Rödsjuka är en så kallad zoonos vilket betyder att även människor kan bli drabbade. Sjukdom hos människa är dock sällsynt. Grisar som insjuknar i akut rödsjuka upphör att äta, får hög feber, ofta över 41 grader, samt i de klassiska fallen röda, upphöjda, romboida fläckar i huden. Den kroniska formen av rödsjuka är framförallt förknippad med atriter, men även endokardit och plötslig död på grund av cirkulationsvikt hör till sjukdomsbilden. Hos dräktiga djur kan rödsjuka orsaka aborter och galtar kan drabbas av tillfällig sterilitet, vilket orsakas av den höga febern. Akut sjuka djur måste behandlas med antibiotika. Bakterien är pennicelinkännslig. För att förebygga rödsjuka finns det vaccin. Rödsjukebakterien förekommer framförallt i jorden men även hö och halm kan kontamineras med rödsjukebakterien.

 

DIPPITY PIG SYNDROME 

Kallas också för Bleeding back syndrome and erythema multiform dippity pig syndrome. 

Detta är ett akut smärtsamt hudtillstånd, som uppträder längs ryggen hos friska unga grisar. Ofta i åldrarna 4 mån-2 års ålder. Men även upp till 4bårs ålder. 

Klassiska symtom är en akut snabb uppkomst, tillfällig oförmåga att använda bakbenen. Säckar ihop och reser sig, skriker av smärta, påverkar ofta inte frambenen. Röda sipprande sår på ryggen, börjar ofta som fuktiga fält på ryggen, ofta lodräta ränder. Anses vara en neurologisk störning. Ofta utbredd på våren och sommaren,  men kan dyka upp hela året. Varar 2-4 dygn, kan återkomma.   Även ögonen kan också påverkas, med rödaktig tunt utspätt blod (serum).

Verkar förknippas med någon form av stress, förändringar i grisens liv. Dippity pig kan förvärras av sol, stress, såsom ett rejält åksväder elr andra situationer som bryter mot den dagliga rutinen. I USA finns det bevis som pekar på att Dippity pig syndrome är ett herpesvirus liknande  bältros hos människa. 

Du kan hjälpa din gris med smärtlindring tex metacam och aloe vera kräm på såren, samt hydrokortisonkräm 1% samt ett lugnt mörkt rum. 

 

Kommande 

 

Deformerade klövar

Pungbråck

 

Tänder

 

 

 

 

 

Mfl

 

AFRIKANSK SVINPEST

Förekomst

Sjukdomen var historiskt, som namnet anger, begränsad till Afrika, söder om Sahara. Sverige har aldrig haft något fall av sjukdomen, men Europa har under åren haft flera utbrott framför allt på den iberiska halvön och på Sardinien, där smittan kvarstår. Sedan 2014 förekommer afrikansk svinpest även i EU. Sjukdomen har etablerat sig i vildsvinsstammar i flera av dessa länder men utbrott har också i varierande omfattning förekommit i grisbesättningar. Under 2018 påvisades smitta dessutom i grisbesättningar i Kina, och sjukdomen fick där snabbt en geografiskt ganska omfattande utbredning. Den utveckling avseende förekomst av afrikansk svinpest utanför Afrika som setts den senaste 10 årsperioden är en följd av introduktion av sjukdomen till Georgien 2007 med efterföljande smittspridning och etablering.

Olika kliniska former kan ses, från en perakut form med mycket snabbt förlopp då grisarna dör innan några symtom har hunnit observeras, till en långsammare form med varierande sjukdomsbild som kan fortgå under flera månader. Akut form av afrikansk svinpest börjar med hög feber som följs av upphörd foderlust och nedsatt allmäntillstånd. Dräktiga suggor kastar vanligen på ett tidigt stadium. Huden blir ofta blåaktigt missfärgad på delar av kroppen. Gången är ostadig och okoordinerad. Andningssvårighet, ögonflöde, kräkningar, diarré samt blödningar från mun och ändtarm är andra symtom som kan ses. Smittade djur dör vanligen inom fem till tio dagar. Även om sjukdomsbilden hos ett infekterat djur i typiska fall är dramatisk, kan man på grund av smittans natur förvänta sig att endast enstaka djur i en besättning drabbas initialt. Vildsvin drabbas med samma symtom som tamgris.

Afrikansk svinpest orsakas av ett Asfivirus.

Smittvägar

Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan djur, eller genom indirekt överföring via till exempel personer, transportbilar, redskap med mera. Eftersom viruset kan överleva flera år i kylt eller fryst kött och i många rökta eller saltade produkter så är matavfall ett mycket viktig spridningssätt till nya områden. Det är därför förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från tamsvin och vildsvin från vissa zoner inom de länder där smittan upptäckts. I delar av Afrika har vårtsvin och möjligen andra vilda grisdjur, vilka är symtomlösa smittbärare, betydelse för smittspridningen. Virus kan även föröka sig i mjuka fästingar och spridas via dessa. 

 

PRRS

PRRS står för porcine reproduktive and respiratory syndrome. Namnet beskriver sjukdomen, som också har kallats blue eardisease; omfattande reproduktions problem, luftvägssymtom, nedsatt tillväxt och ökad dödlighet. Sjukdomen sågs i USA och Japan på 1980 talet och Europa på 1990 talet. Det finns två varianter, typ 1 i Europa och typ 2 i Nordamerika och Asien. Orsaken var ett nytt virus som kartlades 1991. Ursprunget är okänt, men troligen har virus utvecklats hos något annat djurslag och sedan " hoppat till gris". Bara grisar drabbas. Sjukdomen kommer in i besättningen via sperma, vi luften om besättningar ligger tätt. Grisar kan bära på virus minst ett halvår. Viruset utsöndras med saliv, näsflöde, urin, sperma och avföring, och kan överföras till foster. Djuren insjuknar inom 1-2 veckor med upphörd foderlust, feber, snabb ytligt andhämtning och blodröda fläckar på hud och öron. Därefter ses omlöp tomma suggor, aborter och svagfödda grisar. Det finns ingen fungerade behandling. Levande vaccin ger ett skydd men används bara i smittade besättningar. Viruset är känslig för värme, torka och solljus men kan överleva i åratal vid -20 till +70 grader. Viruset är känslig för desinfiktionsmedel innehållande bl a klor och jod.

 

Salmonella 

Bakterien salmonella SPP kan infektera många olika djur, men orsakar inte alltid sjukdom och dessa djur kan fungera som symtomlösa smittbärare. Salmonella är en av de största och viktigaste orsakerna till matförgiftning. Griskött kan förorenas vid slakt och om det blir dåligt hanterat eller tillagat, orsaka kräkningar, diare och buksmärtor. Personer som jobbar med smittade djur riskerar också att bli smittade. Människor med salmonella kan smitta grisar. Bakterien finns i tarmkanalen hos varm och kallblodiga djur och kan leva länge i lymfkörtlarna. Smittan kan också spridas via gödsel, inköp av infekterade djur och gnagare.

 

Svartskorv 

Svartskorv är en av de vanligaste hudsjukdomar hos gris. Sjukdomen kan orsaka en akut form och en mindre akut. Stathylococcus hyicus som normalt finns på grisarnas hud är en toxin producerande bakteri som under rätt betingelse kan orsaka svartskorv. Oftast krävs någon form av hudskada för att bakterien ska kunna penetrera huden. Samtidig virusinfektion kan underlätta för sjukdomen att bryta ut. Drabbade kulltingar har kraftigt nedsatt allmäntillstånd men sällan feber. Till en början kan rådnad i huden ses men först upptäcks grisarna först när större delar av huden är påverkad. De drabbade hudpartiena avger ett klart exsudat där smuts lätt fastnar har gett upphov till namnet svartskorv. Dödligheten hos grisar som blir drabbade kan vara hög pga  vätskeförlust. En mindre allvarlig form kan drabba äldre grisar under tillväxtperioden. Diagnos ställs kliniskt. Grisar med den akuta formen behandlas med antibiotika injektioner. Eventuellt vätskeersättning ges.

 

 

Infällda ögonfransar 

Är en ärftlig defekt som orsakar stort lidande för grisen. Även överviktiga grisar och grisar med djupt liggande ögon kan drabbas. Det finns olika sätt att åtgärda denna smärtsamma tillstånd. Ett av dem är operation.

 

Parvo 

Abort och omlöp hos sugga kan ha en infektion som bakgrund. Bland virus anses porcina parvo virus ha störst betydelse i Sverige. Suggorna blir oftast inte allvarligt sjuka själva. Beroende på när i dräktigheten störningen inträffar så varierar symtombilden, allt ifrån omlöp och aborter i olika stadier till död eller svagfödda grisar.